efter att världen rasade. Det låter ju nästan som en roman...
Jag bara grinar och grinar fortfarande. Ändå har det inte sjunkit in riktigt. Det känns som om jag ska sätta mig i bilen och köra till jobbet som vanligt på måndag. Undrar hur det ska bli nu? Vi anställer ju inte ens vikarier som inte har körkort. Orkar inte tänka på det ännu...
Jag har fortfarande smärtor i magen, det är lite konstigt. Brukar inte ha det dag tre i mensen, speciellt inte när jag får mens så tidigt som cd 28. Undrar om jag var gravid och fick missfall när jag hade anfallen? Och hur tar man reda på det? Det började liksom fors-blöda nån timme efter anfallen. Vanlig mens brukar smyga igång liksom... Det kanske också har med anfallen att göra.
Jag bor hos mina föräldrar nu ett par dagar. Ligger mest på soffan/sängen som en blöt filt. Brorsbarnen tittar konstigt på mig, undrar väl varför ögonen är rödkantade.
3 kommentarer:
Fan, Jessica. Önskar att det fanns något jag kunde göra för dig, förutom att sitta här och vrida händerna.
Om det var ett missfall du fick, så borde det synas. Gör ett gravtest till och boka tid hos din gyn (eller kk) snarast för ett ul.
Skickar styrka och kärlek i massor.
Kram.
Känner som Loba. Hoppas du mår bra snart fina du.
Kramar
Usch, jag lider med dig vännen.
*Kramas*
Skicka en kommentar