Fototriss - "Så här ser det ut i dag där jag är"

Livet i staden. Utifrån tittar in.

Vissa dagar försvinner framdäcket på cykeln... mu.

Mycket varmare på insidan.

Det är första gången jag är med i Fototriss, tyckte att ämnet var enkelt... bara att dokumentera min dag och känslan i den. Klicka på rubriken så kommer du till hemsidan Fototriss.

Tack gode gud för vänner!

Nyss hemkommen från en trevlig kväll med en vän. Jag berättade om mina nya tankar om att eventuellt lägga bebistankarna på hyllan för gott. Jag minns att jag använde orden jobbigt, svårt och fy-fan mycket.

- Men du kan ju vänta i alla fall två år innan du bestämmer dig definitivt, eller hur?

Jag hörde helt plötsligt mig själv sitta och snacka lite för mycket om svårt, jobbigt och fy-fan.

Om två år är jag ändå bara 37 år. Hinner leva och älska en hel massa innan det.

En stilla tanke

Jag har sovit gott de senaste nätterna. Djupt och skönt. Vaknat utvilad på morgonen.

I går kväll låg jag och skulle somna. Dvalade skönt men vaknade helt plötsligt till. Jag kommer kanske aldrig att få barn - och det är okej. Det var en tanke som poppade upp i huvudet. Och det dröjde en stund innan jag fattade vad jag precis känt - en acceptans för att det kanske aldrig blir barn för mig.

Såklart kunde jag inte somna. Paniken kom smygande. Vad var nu detta? Försökte sortera tankarna. Jag har tänkt tanken innan, men det har liksom inte känts rätt. Det gjorde det nu. Efter en stunds tänkande stod mitt val klart mig.

Jag kan:

1. a) Försöka igen att bli gravid. b) Bli gravid och bli mamma. Ständigt leva med rädslan för fler epilepsianfall - under graviditeten eller när jag är tillsammans med mina barn. Den här rädslan känns inte positiv på något sätt. Den bara drar ner mig i det svarta bottenlösa hålet. c) Risken finns ju också att jag faktiskt får anfall och skadar både mig och barnet...

2. a)Välja bort barn. b) Leva med sorgen som kan komma med det valet. Hur lever man med den sorgen utan att falla ner i det svarta hålet?

Vad lättast att bearbeta? Sorg eller rädsla.

Mon amour - Hasselito!

LH-stegring

...på stickan CD13 - kvällsmätning. I morse inget utslag. Slog över någon gång på dagen alltså =)

M-m-m. Jeckan antecknar. Bra att veta. Ska Resan ske om typ 28 dagar? Eller när? Har ej bestämt mig än. Beror på väder och vind och tillgång på rum med mera. Med mera är - mainly - rädsla för epilepsianfall. Jag överväger, söker svar och överväger igen, men kommer antagligen inte komma fram till ett bra svar. Jag vill, och ändå inte. Rädslan kommer ju aldrig att försvinna, måste bara hantera den och våga lita på min kropp, som faktiskt har funkat friktions- och anfallsfritt i ungefär ett år.

Räknandet börjar...

...alltid med CD1. Vilket det är i dag!

Lite sporadiskt - fortfarande

Jag fortsätter att blogga lite då och då här på Jeckan och jag uppskattar sååå väldigt mycket att det fortfarande är läsare där ute som fortfarande bryr sig om att jag skriver. Ni anar inte hur fint det känns att det är flera som lämnar kommentarer när jag göra mina små nedslag på bloggen. Jag uppskattar det så. Domänen jeckan.com försvann (som ni kanske läste på Loba och livet) och är ersatt av jeckansbebis.blogspot.com. Jag lär väl fortsätta att hänga här i alla fall tills jag håller min bebis fysiskt i mina armar.

För jag går i seriösa bebistankar nu och planerar att göra en insemination inom en ganska snar framtid. Mer detaljerat än så tänker jag inte beskriva mina planer... förutom att de innefattar en resa till en annan stad. På grund av att andra personer är inblandade nämner jag detta inte mer utan nöjer mig med att kalla det för Resan här på bloggen. Men jag lovar att berätta när det är gjort - och om det blir ett plus eller ett minus på stickan. You'll be the first to know!! =)