Trip, trip, tripping

Jag gjorde mitt livs resa för ett tag sedan. Åkte till New York i tio dagar.

Det. Var. Underbart. Words can't describe it. Tänker tillbaka på resan och blir varm i hela kroppen.

En sak slog mig för en stund sedan när jag kollade på senaste avsnittet av Barn till varje pris, när Matilda berättade om kostnaden för inseminationer och annat.

...hade jag inte åkt till New York... då hade jag kunnat göra minst fyra inseminationer... för samma pengar... 

Så långt är jag från att försöka bli gravid. Oh-my.

Jag vill inte bli gravid. Med hela kroppen vill jag det inte. Ändå är jag ledsen över det. It's sick.

Barn till varje pris

Ser på andra avsnittet av Barn till varje pris. Jättefint att barnlängtan i alla dess former uppmärksammas. Fina skildringar.

Men jag... jag bara gråter. Det känns så jävla ledsamt. Speciellt när Matildas historia visas. Resan till Hobro. Glädje. Förväntan. Längtan. Fy fan vad ledsamt det känns.