Älskar den här bilden för att den är så talande. När barn är ledsna så visar dom det. När dom är glada likaså. Det får mig att undra varför vi tappar bort förmågan att visa känslor när vi "blir vuxna". Hur ofta ser vi ett foto av en gråtande vuxen? För mig är "Det inre barnet " att våga skratta, gråta och bli arg ...även när det inte passar sig ;-)
Dagens "gästis" är en vän och före detta kollega som jag fritidspedagogade tillsammans med. Ett par gånger drack vi lite vin också... Sandra fick, efter lång väntan, äntligen fick sin lilla son för några år sedan.
4 kommentarer:
Jag drunknar verkligen i den här bilden. Tåren som ligger och precis är på väg att tippa över. Den uttrycker den bottenlösa sorg ett barn kan känna efter att inte ha fått glass eller efter att ha ramlat och slagit sig. Nästa sekund är det oftast bra och barnet skrattar igen... Vi borde, som Sandra också skriver, ha närmare till våra inre barn. Våga gråta och skratta mer.
=) Instämmer.
Vilken underbart vacker bild och tänkvärd text!
Ja, helt fantastiskt! Jag blir rörd till tårar.
Skicka en kommentar