I natt - första natten utan känningar sedan förra lördagen. Jag är ett vandrande apotek med Keppra, Oxascand, Folacin och Alvedon... Men jag sover iaf hyfsat bra. I morgon ska jag ställa klockan på rigning. Håll tummarna för att även denna natten blir lugn.
4 kommentarer:
Lyssnar och läser. Kram! /flickrummet
Ja, verkligen! Hoppas natten blir lugn och behaglig.
Under amningen i natt kom jag att tänka på tusen saker, bl a dig och det som hänt. Du var orolig för att inte klara ett barn med tanke på ev ep-anfall. Två saker tänkte jag på. Dels, bara för att du inte är tvåsam betyder det inte att du är ensam. Du verkar t ex ha dina föräldrar nära till hands. Hjälp finns alltid att få när det behövs. Och dessutom, mitt arbetsterapeutjag kallade på uppmärksamhet och påminde mig om att det ju finns diverse larm i såna här situationer. Det är väl inte riktigt det område jag jobbar med, men jag är ganska säker på att det finns larm som t ex går igång om någon blir liggande på golvet o dyl. Googla på det. Eller hör dig för med arbetsterapeuten i din kommun. Även om du inte skulle vara berättigad till det enligt deras kriterier (hjälpmedelsriktlinjer är oftast en snårig djungel), så kan det väl vara värt en investering om du är orolig för anfall när du är ensam med ditt framtida barn.
Ja, det var mina nattliga tankar det. Hoppas det känns bättre snart!
/Kari
flickrummet och loba: Tack raringar!
Kari: Tack för dina (nattliga) tankar =) Du har så rätt! Men jag är så trött... orkar inte tänka längre än nästa natt. Jag kommer att börja söka på hjälpmedel och gå vidare med bebisplaner så snart jag känner säkerhet i nattsömn och får matlusten tillbaka. Tack igen.
Skicka en kommentar