Jag ska sluta tjata om artikeln i Vlt. Snart.
Först vill jag bara tacka alla som har sagt "bravo" för att jag går ut i media och berättar om min sitaution. Många nära och mindre nära vänner har skrivit på Facebook och berättat att de tror att jag kommer att bli en jättebra mamma. Jag har fått mejl med andras känsloladdade berättelser om deras kamp för att få barn. En av mina nya arbetskamrater uttryckte att hon tyckte jag var modig och berättade att hon hade gråtit när hon läste artikeln.
Inte minst kram till alla ni som läser min blogg och som lämnat en hälsning och sitt stöd, inte bara den här veckan utan alla veckor. Tack! Känn att ni betyder mycket för mig. Ni är min partner!
Jag blir verkligt rörd och varm i hela kroppen över alla vänliga ord. Nu när jag sitter här hemma på min lediga dag så kan jag summera känslorna och jag känner mig mycket stolt och glad över att jag ställde upp. Ännu stoltare är jag över alla goda vänner och familjemedlemmar jag har som förstår min längtan och som stöttar mig i vått och torrt. Deras stöd betyder så mycket.
I dag väljer jag att fokusera på ja-sägarna. Vara positiv, känna glädjen.
Kram på er och ha en härlig helg!
3 kommentarer:
Ååh, har artikeln varit? Bra jobbat!
Yngste sonen har varit sjuk så mycket att jag missat mycket!
Här får jag nog inte tag på en tidning, synd att den inte finns på nätet.
Så du ska skriva krönika, det är ju jätteroligt, grattis! Kommer den också bara finnas i pappersform?
Bra jobbat i all fall!
Hej Linda! Ja, det finns bara på pappret både artikel och krönika. Tyvärr för alla bloggisar och före detta klasskamrater som inte bor i Västerås =)
Tack och kram och vink-vink!
Då jag känner mig orättvist behandlad, brukar jag tänka på Jonas Gardells kloka ord:
"Det är bara om du böjer dig, som någon kan trampa på dig"
Jag har det som mitt personliga lilla mantra, och det har stärkt mig många gånger.
Skicka en kommentar