Har läst i min egen blogg några gånger den senaste månaden. Surrealistisk känsla. Var det jag som gjorde allt det där?
Rätt ofta längtar jag till jag äntligen få kalla mig för gammal. Till när alla runt mig fått sina ungar. När den delen av mitt och mina vänners liv är över så att jag kan börja vänja mig vid att det verkligen är bortom allt rimligt tvivel. Valet alltså. Valet att inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar