Tema: Blunda och hoppa - eller inte...

Dags att börja associera fritt igen vänner! Skapa, skapa, skapa!

Förra gången skrev/fotade/tecknade ni så vansinnigt vackert om Det inre barnet så att jag fick tårar i ögonen upphöjt i lika många inlägg som jag hann publicera under temaveckan. Ni var fantastiska kära bloggisar och vänner!

Den här gången har jag valt ett tema som ligger mig oerhört varmt om hjärtat och något som i skrivande stund är mer levande och närvarande i mitt liv än någonsin förr. Jag har fattat många svåra och stora beslut i mitt liv. Blundat och hoppat. Skrapat knäna, rest mig och gått vidare. Jag har många gånger också stirrat och stått kvar. Känt örnen flaxa i bröstkorgen i ånger för att jag inte hoppade fast jag kände i magen att jag borde ha gjort det.

Jag beundrar folk som lever sina liv. Alltså fullt ut. Som tar chanser. Blundar och hoppar. En del tycker att jag är en sådan person. Jag tycker oftast att jag är en feg jävla fegis. Och just i detta nu känner jag mig mer som en feg jävla fegis än någonsin och behöver INSPIRATION!!

Söndagen den 2 maj publicerar jag det första inlägget. Och glöm inte... alla konstformer är välkomna. En sång, en dikt, en grafik, en saga, en helt vanlig jävla reflektion. Ironi? Ja gärna! Här på Jeckan gillas ironi lika mycket som andra humorslag. Mejla ditt bidrag till jeckan@live.se eller skriv på din egen blogg och låt mig veta (i ett litet mejl) att du bidragit så länkar jag. Blunda och hoppa!

Och du... man får vara anonym om man vill!