Nu ska här spys galla.
Vakna. Äta. Jobba. Vara. Äta. Skriva. Vara. Sova. Vakna. Äta. Jobba. Fika-med-kompis. Vara. Sova. Vakna. Jobba. Träffa-familj. Sova...
And it goes on and on. Fan vad jag är trött på att vara själv med mig själv hela jävla tiden. Vissa brejk med fika/vina/äta med vänner och familj då och då. Men det är så tomt! Så trött så trött på tomt tomt tomt.
Och vem kan vända på det?
Jag. Bara jag. Bara jag att fatta alla beslut själv om mig. Åh vad det är tröttsamt!
6 kommentarer:
Jag vet hur det är. Just det här med att vara ensam med ansvaret över sig själv är det bästa när man mår bra och bara känner sig fri – och det sämsta när det känns tungt och man bara känner sig... övergiven överbliven. Hoppas det vänder snart. Kram.
No worry -du kan få mina probs så känner du genast hur mysigt det är att vara själv ;) Nämen kram!
Reina: Precis så är det. Övergiven överbliven =) Tack för din kram!
flickrummet: Jag har varit själv länge och trivs oftast med det. Men ibland känner man sig lite väl ensam i självheten. Som i dag =) Kram tillbaka.
jobba-äta-städa-sova-jobba-äta-städa-sova. Man kan f*n bli galen för mindre.
Hoppas verkligen det lossnar snart. På alla plan.
Jättekram.
Loba: I helgen ska jag steka zuccini med oregano och mycket olivolja... Dåru! Då kommer det hända grejer! Eller inte... den som lever får se ;)
Ååååååååååhhh gott! *dregel*
Skicka en kommentar