Sprillans ny

Jag ska byta identitet.

Från och med inom tre dagar enligt Google heter denna blogg jeckan.com. Bebisen och jag har börjat kännas lite för trång. Jag kommer att fortsätta skriva om mens, insemination, bebisar, ägglossningar, graviditeter och liknande skojiga saker. Var inte oroliga!

Jeckan är jag och lite av det som händer i mitt liv kommer att dokumenteras här. Bebisen finns ju också i mitt liv och kommer att titta fram då och då även i framtiden.

Jag vet inte hur såna här kö... flåt, blogg-namns-byten här går till riktigt. Jag är ju trots allt 30+ och har precis lärt mig göra hjärtan på Facebook. Det dära internet är ju för storartat bra asså... Har betalat 10 dollar för domännamnet jeckan.com, men har ingen jävla aning om bloggen kommer att se likadan ut när allt har gått igenom. Hur som helst kommer allt att fortsätta dirigeras till Jeckan från Bebisen och jag.

Jag firar min nya identitet med att klippa av mig håret.

Välkommen gamla och nya läsare!

Känn dig älskad varje dag

Min bloggis och irl-polare Ulrika Gabriel har en tävling på sin blogg. Man kan vinna en bok där ens nära och kära kan skriva hur bra just jag är. Love-boosting sitter väl aldrig fel. Var med i tävlingen du med!

Eller förresten, var inte det för då har JAG större chans att vinna ;) Hur som helst kolla gärna in hennes blogg.

I stället för panik - förvirring

Klockan är typ halv tre och jag är så trött så att jag inte kan sova.

Är precis hemkommen från NHL-hockey mellan Detroit Red Wings och St Louis Blues i Globen och kvällen blev sen. De ville ju fan aldrig sluta spela... Det är tre perioder i hockey + reklampauser. Jag kände paniken komma då och då under kvällen för att jag blev tröttare och tröttare men jag valde att förneka den. Det funkade ganska bra och jag började bara grina en gång =)

Nu kan jag dock inte sova för att jag är så trött. Visst ja det sa jag förut... Tjat-maja-jessica. Jag fyller i alla fall igen hålet där paniken vill slå rot med att titta på bilder från kvällen. Och där på en bild är han! Min dröm-live-donator, Mr Perfect himself. Söt, snäll och framför allt jävligt rik. Han är den med nummer 5 på ryggen i Red Wings. Check him out!

Inga barn på sommaren, tack!

Nog är det väl dags för regeringen, vilken det än må bli i framtiden, att börja se över vilka behov dess befolkning har när det gäller barna-alstrande.

Vårt samhälle kommer att stanna i utvecklingen ännu mer om den så kallade sjukvårdspolitiken gällande ofrivillig barnlöshet fortsätter. Om inte sjukvården följer med i utvecklingen stannar Sverige.

Singelhushållen blir fler och fler. Människor prioriterar utbildning och fasta jobb innan familjebildning. Par träffar varandra senare och senare. Barnen som kommer till i parförhållanden kommer senare och senare i föräldrarnas liv. Fler och fler behöver hjälp för att kunna bli gravida över huvud taget.

Är du politiker Du som läser detta? Vilket samhälle vill Du ha egentligen?

Många är upprörda över Svenska kyrkans bristande förmåga att följa det moderna samhället. Stora antal medlemmar lämnar kyrkan. Inte för att de inte är andliga längre utan för att de inte känner att de har en plats i den ordning med förlegade människosyn som finns i Svenska kyrkan.

Samma sak händer med oss samhällsmedborgare som inte finner en plats i apparaterna som heter staten och landstinget. Landstinget har exempelvis ingen plats för mig och min barnlängtan. Pengastarka singelkvinnor som jag själv drar sig till Danmark och Finland, blir om de har tur gravida och bidrar därmed till samhällets fortlevnad. Vi ställer oss på ett sätt utanför det samhälle till vilket vi bidrar i allra högsta grad.

Vänner till mig, i parrelationer, känner en oerhörd frustration över att inte få hjälp när de behöver den i sina försök att bli gravida. De fick inte hjälp under sommaren för då var det stängt på IVF-kliniken. De har heller ingen möjlighet att få hjälp på helger. Man får åka till Uppsala från Västerås för att få hjälp.

Är barnlängtan bland 30+are dagens i-landsproblem? Är det så vi ses på? Lyxpromlemare? Jag undrar lite hur de styrande tänker. Ska vi fostras in i tanken att se till att "skaffa" ungarna medan vi är som mest fertila? Kanske är det det som är grejen. Vi andra, som inte träffat en partner eller väntat för länge, får bära barnlöshetens boja eller skaffa jävligt många pengar så att vi kan åka till Danmark och insmineras eller adoptera.

Jag vill inte köpa den där uppfostringstanken. Vi lever våra liv så gott vi kan. Tycker inte att befolkningen ska vara en massa som trycks in i nån slags fyrkant som kallas "Det svenska samhället".

Vicken dipp

Jag har helt plötsligt halkat ner från 48:e till 75:e plats på BlogTopArea i kategorin föräldraskap. Betyder det att jag är en dålig förälder? Inte för att jag är förälder, men jag önskar ju det. Det var lite svårt att kategorisera bloggen när jag registrerade mig där... Inredning? Nej. Humor? Nja. Jag är rätt kul ibland. Eller som min pappa sa en gång "Är du aldrig allvarlig? Förstår du inte att folk kan bli lessna, Jessica!" Jag som tyckte jag var så rolig.

Men... vad skriver jag om egentligen? Ägglossningar. Mens. Sjukdomar. Inseminationer. Depressioner. En hel del trams. Men det fanns liksom ingen kategori under vilken dessa ämnen passade särskilt bra in när jag skulle kategorisera mig själv. Det fick bli kategorin "Föräldraskap" eftersom det är ett sånt jag vill bli i framtiden. Nu har jag alltså halkat ner på listan. Mu.

Högst upp på föräldraskapsbloggar på BlogTopArea ligger Linda Skugge. Hon publicerar bilder på sig själv bredvid diverse kändisar, bilder på vad hon äter till lunch, bilder på hennes dator och temugg, bilder på en inbjudan, bild på ett vykort från Belinda Olsson och ett inlägg om att hon tycker att det ska bli kul att jobba på Ebba Hultkvist på sin PR-byrå. Linda Skugge verkar vara en jättebra förälder. Det är säkert därför hon ligger etta på topplistan.

Bästa natten i mitt liv!

Vaknade i morse när klockan ringde vid 07:30. Det kändes konstigt i kroppen. Hade jag blivit en alien? Hade jag förvandlats till en förälskad tonåring? Hade jag kanske blivit toxin-fri? Eller hade en fé tagit över min kropp? Det kändes så ljuvligt.

Jag funderade. Och funderade. Och funderade.

Till sist slog det mig. Mitt sista minne av natten som gått var... att jag somnade! En hel natts sömn alltså. Djup härlig sömn. Jag var utvilad. Det var det som kändes så jävla konstigt.

Och dessutom... vaddå? Vad är det där borta? Som skymtar där borta vid horisonten? Ser inte riktigt tydligt... Är det inte?

Nämen... Är det inte Bebisen?

Det känns inte helt jävla främmande att det skulle kunna vara det i alla fall. Men jag hej jag hej jag hejdar mig än ett tag ;)

Och oj vad många bra saker det finns nu. Jävligt mysig höst-sikt har jag också från mitt fönster (ni har astur att det inte syns hur oputsat fönstret är...)



En to-do-lista (min nya favorit-syssla, skriva listor):

1. Måla en grön fondvägg, i köket.
2. Sätta upp hylla för böcker, i köket.
3. Flytta in sängen, i köket.
4. Sova, i köket (för enligt Lobas Feng Shui-bok passar faktiskt mitt kök ypperligt att sova i).

Nåt att tillägga på listan den här gången, herr Jacobsson?

Bebislycka!

Tänkte dela med mig av lite bebislycka i dag.

Håll till godo. Och Du! Vad du gör, skratta inte...